Gråtmonster



Jag har kommit in i en ny period där jag gråter massor igen. Det har både bra och dåliga orsaker. 

De dåliga: 
Jag inväntar tid för att ta bort cellförändringar OCH ett födelsemärke som ändrat färg här på sistone. Jag ber och håller tummarna att det inte ska vara några dåliga besked när alla provsvar väl kommer. Vill inte ens tänka på det. Tur att jag har ett dop att planera! 

Vilket leder mig till den bra anledningen till tårar:
Jag har så mycket kärlek i kroppen! Jag gråter när jag tänker på hur mycket jag älskar min son och hur fin han är, både på utsidan och insidan. Han är verkligen världens snällaste bebis. 

Som godnattsång började jag sjunga en låt som kommer spelas på dopet. Jag började gråta vid andra meningen, haha. Hur ska det gå? Ska jag försöka hålla igen eller ska jag börja gråta fritt? Jag tycker om att vara i kyrkan men tycker inte om att jag ALLTID börjar gråta. Så tips på att INTE gråta? 

Jag får öva nu när prins Oscar döps idag. Vädret är dåligt så tänkte vara inne och kika på det :)