Det var ju inte så farligt...

Nu har programmet sänds! Det var ju inte alls så farligt som jag hade tänkt att det skulle vara. 
Jag ville se det själv innan jag gjorde reklam för det, men ni som missade som vill se kan göra det här: 
 
http://www.tv4play.se/program/trinny-susannah-stylar-om-sverige?video_id=3068747&utm_medium=sharing&utm_source=permalink&utm_campaign=tv4play.se&starttime=118 
 
 
Tack Vickan för att du var med i Stockholm och spelade in <3 och tack nära och kära som har supportat :) 
 
Stor KRAM! 

Tankar såhär innan...

Skriver från mobilen nu så om något ser knas ut så vet ni varför. 

Snart sänds mitt avsnitt i tv. Jag har så många blandade känslor inför det och vet inte om jag vill berätta eller låtsas som om det inte finns. 

Jag tror inte att det kommer vara producerat till att få mig att verka dum eller så, det är inte det jag är rädd för. Jag är nog rädd för att det är så blottande. Trots att jag höll igen på en massa av deras frågor så pratar vi om ett ämne så är så jävla intimt och personligt. 

Jag har inte skrivit det här tidigare men jag har gått i terapi hela hösten. Först var det på "skoj" men ganska snabbt kom det fram att jag nog hade en del av bearbeta. Rätt mycket faktiskt. Nu är tyvärr terapi så jävla dyrt så jag kan i dagsläget inte fortsätta, men vi hann med en del och det känns väldigt bra. Det fick mig i alla fall att inse att det är bra att prata om saker och ting. Att JAG måste prata om saker. Därav att jag skriver det här. 

I alla fall - tillbaka till programmet. Jag minns inte allting men jag är hur som helst nervös. Det är intimt inte bara i att jag visar mig i underkläder utan också med vad vi pratar om. Och jag vet att de kommer ha valt det smaskigaste. Av ca 7 timmars inspelning har de valt ut ca 15 minuter. Det är myyycket som faller bort. 

Nu vet jag ju inte hur det kommer bli, men jag har redan nu en tanke med det. En vän till mig var nyligen med om en hemsk hemsk händelse men hon har tacklat det med storm! Jag ser henne som en förebild och tänker att jag också vill vara den som faktiskt pratar om det. Om jag kan prata om det hemska och visa att det inte är tabu så kanske det kan hjälpa i alla fall en person där ute. Det skulle vara värt allt <3 

Sen hoppas jag såklart att ingen i min närhet ska ta illa upp av vad jag pratar om. Jag kan vara rätt pratglad och ärlig av mig men det kanske inte de runtomkring mig vill vara? Jag är bara med med förnamn så ni får väl låtsas som om ni inte känner mig... 

Jag kanske skriver mer innan avsnittet sänds. Annars skriver jag defentivt efteråt. 

Trinny och Susannah stylar om Sverige

Jag tror att jag kommer få ångra det här. Den 12 mars startar den nya säsongen! Jag vet dock inte om jag är med i denna säsong, så vi får alla hjälpas åt att hålla lite koll ;) 
 
Det finns såklart en farhåga över hur de har klippt programmet. De gjorde ju allt i sin makt för att försöka få mig att gråta till exempel. Producenterna hade verkligen en bild av hur de ville att man skulle vara, och man fick samma frågor om och om igen för att man skulle svara på ett visst sätt. 

MEN trots det så försökte jag "vara mig själv trogen" och jag hoppas att det kommer fram i rutan. Jag har mest skräck inför själva "haffandet" på stan, för det gick verkligen skitdåligt. Jag hade total ångest efter den inspelningsdagen och började röka för att lugna mina nerver. (slutat nu, haha) 

Sen kan jag ju inte undgå att erkänna att hela min story är ganska privat. Jag berättar saker som jag inte ens pratar om med mina närmsta vänner. Det känns såklart nervöst att veta att hela Sverige har möjlighet att se och höra det. Men samtidigt som jag tänker så, så inser jag att av alla de timmar som vi spelade in, så kommer programmet visa ca 15 minuter (av just mig). 

MEN nu är det gjort, och går inte att ångra ;) 

Kram! 

Inspiration: Chickt och avslappnat